Vad mycket jag lärt mig under åren som orienterare... eller inte. Jo, kanske om jag jämför med hur jag orienterade för 30 år sen. Minns så väl början av banan från etapp 1, O-ringen -81. Första sträckan var att springa längs en stig till en kraftledningsstolpe. Topp, rakt på. Till andra kontrollen skulle jag ut på en annan stig och följa den åt vänster håll. Råkade vända till höger på stigen istället och fick ingenting att stämma. Jag frågade minst tjugo personer om råd och resonerade med mig själv en lång stund innan jag började tro på var jag befann mig.
På en annan plats på banan sa en vänlig gubbe (säkert 43 år, minst) till mig att jag skulle "passa" kartan. Vadå? Som i fotboll? Kartan kan ju gå sönder! Jag visste inte vad "passa" betydde. Jag hade lärt mig att lägga kartan i norr med hjälp av kompassen vilket är ungefär samma sak, att man vrider kartan så den passar som en pusselbit med verkligheten.
I förra veckan fick jag förfrågan om jag ville ha ett snack med 15-16 åringarna i klubben och ge lite tips om orienteringstekniken i hälsingeskogarna. Typiskt nog hade jag gått väldigt dåligt den dagen så jag kände mig inte precis som rätt person...
Vad mycket tankar det satte igång. Hur tänker man när man är 15 år? Hur tänkte jag? Var jag intresserad av att lära mig orientera bättre, att utvecklas? Jag tror att jag tyckte det var rätt så tråkigt att sitta och diskutera kartor och vägval. Tycker man det är inspirerande och kul lär man sig garanterat mer! Viljan måste komma inifrån. Det lönar sig att själv leta reda på en fiffig kompis som kan lite mer, som man ser upp till och våga fråga hur den personen gör, träna med den eller diskutera.
Utav alla de samtal jag haft genom åren med olika personer har jag plockat åt mig bra saker som jag fortfarande bär med mig. Kanske något av det jag sa i förra veckan kan ha hjälpt någon, även om det bara var en enda mening...
- Ha en plan och en sista säkra inför varje sträcka.
- Här är jag (på kartan), dit ska jag (titta upp).
- Ha framförhållning.
- Koncentrera dig extra mycket de tre första sträckorna, sen är du inne i flytet.
- Håll koll på riktningen ut från varje kontroll.
- Läs på stora detaljer först och spring till något uppfångande eller spring runt.
- Ta det säkert och läs noggrant den sista biten in till kontrollen.
- Våga misslyckas så lyckas du.
- Hitta balansen av offensivitet och koncentration innan start.
- Tänk tillbaka på något lopp där du gått bra. Fånga känslan.
För att kunna utvecklas gäller det att förstå var man är just nu, vad man behöver utveckla, och börja där. Jag frågade minst tjugo personer om råd och resonerade med mig själv en lång stund innan jag började tro på var jag befann mig. Men det är ett ständigt letande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar