Tankekraft


- Jag kan ju nästan allting, som Lotta på Bråkmakargatan sa.
Det låter det. Med tankens kraft kommer man långt.

Dagen började med ännu ett småtroll som insjuknade här hemma. Igår var det lillkillen som var febrig och hostig. I morse väcktes jag av mellantjejen som hade halsont och knappt kunde andas. Hon brukar bli så när hon blir sjuk, så ingen panik, men inte så kul ändå precis.

Tanken på att springa orientering sköts på framtiden. Än en gång.

Nu är det kurering av barnen som är viktigast. Siktar på skolstart så länge det bara går. Barnen har druckit varm saft med honung och tittat på film, Trolltyg i Tomteskogen. Liten siesta efter maten hade de och då passade jag på att träna. Snälla farmor ställer upp som alltid, då även pappan har annat för sig (jobb på en söndag).

Jättenöjd får jag ändå vara över min träning denna helg. Igår sprang jag ett lugnt långpass på 24 km. Idag blev det 14 km varav 8 km på under 39 min. Lite siffror som kanske inte talar så mycket. Maratonlöparens vardagsmat. Inget konstigt alls.

Tänker tillbaka på de senaste åren av mitt liv. Skulle aldrig sprungit så långt bara för ett år sen. Med tankens kraft kommer man långt. Nu ska jag bara göra så barnen blir friska.



Förberedelse

http://www.lidingoloppet.se/sv/Om-Lidingoloppet/Nyheter/Toppa-formen-pa-atta-veckor/


Jobbet igång. Tar en del energi, men mestadels positivt och nu har jag hamnat rätt i tillvaron. Inspirerande att känna det.

Träningsupplägget måste bli ett annat nu. Hela sommaren har jag tränat nästan varje dag med ganska mycket mängd och varierat. Grunden finns där.

Vill vara förberedd inför Lidingöloppet. Ska orka springa i ett högt tempo, vara stark i backarna och vara uthållig. Det sistnämnda tror jag att jag har i mig. Jag orkar. Ont får det göra. Jag har ju fött tre barn. Njutningen och det roliga följer med som en bonus.

Nu är det tänkt att det ska bli mer kvalitet i träningen och inte lika mycket mängd. Testade en ny variant i onsdagskväll. Efter uppvärmningen blev det snabba intervaller, 10 x 70 sek:s med 20 sek:s vila emellan. Helt okej gick de, men snabbheten behöver förstås fortfarande slipas på.

Efter en kvarts löpning utmanade jag Galgbacken. Förlängde den lite med en utförslöpa för att sträcka ut på slutet. Intervallen skulle ta två minuter. Fem ggr hade jag bestämt att jag skulle kämpa upp. "Förberedd" var mitt mantra. Stärkte mig då det var som brantast och jobbigast.

Avslutade med fortsatt löpning i ett bra tempo. Till min förvåning kändes det lätt att springa även mot slutet. Löprundan hade blivit ett halvt Lidingölopp. Får öka på längden på passen nu...

Hittade en formtoppning på Lidingöloppets hemsida. Det kan vara en vägledning.

Lycka är...



http://www.yr.no/



... att unna sig en vilodag och må bra av det!

Förväntansfullhet.

Vad skönt med fredag. Fast det regnar. 

Välkommen till mitt regnland.

Sista biten



Sista biten genom skogen

är vägen mossig och tyst

gömmer sig mellan granar

pysslar med blåbär och svamp

och tror att så ska det vara

så ska det alltid vara

solsken och skydd

tills, vid en plötslig krök

havet brusar emot

hela det öppna havet.

Solveig von Schoultz

Vad...?

"- Vill int, ids int, ork int..." var det nån liten en som satt på min axel och sa. Ja, jag är medveten om att jag börjat jobba nu och jag är sååå trött. Sitter bara och stirrar framför mig efter att middagen kommit på bordet.

"- Det är de små sakerna man gör varje dag som leder till bättre resultat! Ut och rör på dig så blir du piggare!" sa en annan liten krumelur på den andra axeln.

Nä, jag är inte knäppare än vanligt. Så jag stack ut på en 7 km:s löptur. Stel i vaderna så det blev en ordentlig stretch efteråt.

OCH 50 push ups till sist! Yes!

Är det nån som undrar...

Mitt namn är Kika och jag tänker inte va' tyst
Det uttalas med K och inte som i ordet kysst
Så vill du ha ett litet våp får du gå nån annanstans
Det låter uppenbart men alltid retar det nån
Den du talar med är inte nån vanlig Söderberg eller Eriksson
Mitt namn är Kikamarika.... med K!

Glad i stormhatten

Trädgårdsstormhatt

Denna dagen ett liv. Tävlade i Ärlas fina terräng bland höjder och sluttningar. Kantarellerna lyste upp orangegult mellan vitmossan. Sprang på bra trots en trött och stel morgon, men lyckades inte riktigt med orienteringstekniken där det krävdes det lilla extra. Ett riktigt bottennapp blev det. Suck. Det är förstås inte det viktigaste i livet, men jag vill ju hitta rätt!

Efter tävlingen besökte vi två pigga 90-åringar i deras sommarstuga. Där vi bjöds på hemgjorda köttbullar, kantarellsås, sylt, inlagd gurka, jordgubbssås, äppelkaka, bullar med mera. Vi kunde väl hälsa på lite oftare, tyckte de.

I deras trädgård plockade vi bönor, åt krusbär och beundrade all färgprakt. Jag fastnade för den intensiva blå stormhatten.

Nu väljer jag inte att gräva ner mig i orienterings- motgångarna. Harmonin och flytet kommer tids nog bara jag har lite tålamod. Så måste det vara.

You can always choose to be happy.



Ferry food och trädgårdsliv

Åh, vad skönt med ledig lördag efter två arbetsdagar! Så skulle det alltid vara. Har suttit ute i solen och läst i boken Ferry food. Den handlar om Björn Ferrys väg till OS-guld i skidskytte år 2010.

Förstås var det många goda saker som spelade in att han vann just den dagen det gällde, men det intressanta är att han lade om sin kost sju månader innan loppet. Den mycket omtalade LCHF-metoden var någonting som han trodde på både för att äta sig stark och frisk och för att gå ner i vikt. Boken innehåller en del recept och förslag på enkla, goda, sunda måltider. De flesta är baserade på ägg, ost och grädde och givetvis mycket grönsaker.

Träningen idag blev en avslappnad cykeltur via åar och havsvatten. Hårda löpintervallträningar både onsdag och torsdag är genomförda och då jag dessutom har satt igång att jobba kändes det som att jag behövde återhämtning ett par dagar.

En liten titt i trädgården har det också blivit. Där behövs det alltid plockas, klippas och fixas. Mycket har blommat över nu, men det finns massor av liv när man tittar närmare.

Visualize

Blunda en stund, slappna av och föreställ dig en bild av en ljusstråle. Upptäck färgerna i ljusstrålen. Den sträcker sig rakt upp i rymden. Ta tag i den och åk iväg upp med den. Titta ner på jorden. Den är liten som en prick.

Du ser en annan ljusstråle som går ner tillbaka till jorden. Ta tag i den och åk ner till jorden. Du har nu gjort en resa tio år framåt i tiden. Landa utanför ditt hus. Tänk efter hur det ser ut där du bor, hur dörren ser ut, hur fönsterfodren ser ut. Gå in i ditt hus. Ta in hur det ser ut där nu. Gå till ett fönster och titta ut. Ta in alla färger där utanför.

I soffan sitter du som du ser ut om tio år. Tänk efter hur du ser ut. Du har nu fått chansen att prata en stund med dig själv. Fråga dig själv hur du mår. Vad har hänt under de här tio åren? Är det något speciellt som du kommer ihåg som betytt mycket för dig? Vilken situation befinner du dig i nu? Har du nått upp till de mål som du hade tänkt dig? Har du stött på några problem och kan du ge dig själv några råd kring hur du ska kunna tackla dem?

Nu är pratstunden slut med dig själv. Det är dags att gå. Titta tillbaka på ditt äldre jag som sitter i soffan och vinka. Gå ut genom dörren och kom tillbaka långsamt till ditt nuvarande liv. Öppna ögonen.

Min Garmin

Min moster har blivit inspirerad av min blogg och gått till gymmet för att träna. Sånt blir man ju glad av att höra! Jag letar hela tiden efter nya inspirationskällor. På O-ringen införskaffade jag mig en Garmin-klocka. Mycket inspiration, rolig vuxenleksak och välinvesterade pengar, tycker jag.

De översta siffrorna visar hela tiden hur långt jag har sprungit. I mitten visar tiden hur länge jag hållit på. Nederst visas kilometertiden.

Om jag trycker på menu-knappen kan jag få fram min puls istället för tiden i mitten. Då måste jag ha på mitt pulsband, förstås. Lite obekvämt, men det går att vänja sig.

När jag kommer hem från träningen laddar jag ner min träning på FunBeat där jag för min träningsdagbok.

Ikväll ska det bli intervallträning, tre minuters intervaller med en minuts vila, har jag tänkt. Jag behöver ingen arg, gapig tränare då jag har min klocka. Garmin visar om jag måste öka farten.

Just nu tränar jag på att se snäll ut. Imorgon börjar jobbet och jag vill att alla barn ska tycka om mig. :)

Bort med Häxan Surtant-minen!

Kämpa för varenda unge

© Kate Holt/UNICEF

Miljontals barn är drabbade av svältkatastrofen på Afrikas horn.

En livsfarlig kombination av torka, pågående konflikter och eskalerande matpriser har lett till svår undernäring i Östafrika och miljontals barn och kvinnor riskerar nu att dö.

UNICEF finns på plats och gör allt vi kan för att rädda barnens liv genom att se till att de får rent vatten, näring, vård och mediciner.

Och du kan vara med och rädda liv. SMS:a LIV till 72 900 och skänk 50 kr. Det räcker till 13 påsar nötkräm mot undernäring eller 29 påsar vätskeersättning. Tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn.

Du kan även ge en gåva till Östafrikas barn här! (http://www.unicef.se/stod-oss/afrikas-horn)

Läs mer om vad UNICEF gör för barnen på Afrikas horn. (http://www.unicef.se/stod-oss/aktuella-insamlingar/katastrofhjalp-till-afrikas-horn)

Björn i skogen

De här gulliga björnarna träffade jag på idag. Turligt nog var de bakom en hög mur. Fast de kanske inte tycker samma sak.

No pain, no gain

Långpass över 2 timmar behövs nångång innan Lidingöloppet. Idag blev det löpt 21,2 km, en halvmara, på två timmar i syrerik luft och regn. Jag sprang på motionsspåret här i närheten. Det är lite kuperat, men kanske inte jämförelsevis lika mycket backar som det är på Lidingöloppet.

I 16 km försökte jag springa på lite snabbare. Det tog 85 min och jag låg på ungefär 5,20 min per km. Jag är inte nöjd, men jag är en seg gumma nu, bara att inse fakta. Får plåga mig lite mer nästa gång. "Pain is inevitable. Suffering is optional." (Smärtan är oundviklig, men lidandet är valfritt.)

När jag joggade ner efter mitt "snabba" lopp, så tänkte jag på hur jag ska kunna springa fortare. Det är förvisso mer inspirerande och till viss hjälp att ha många löpare runt omkring sig och publik som står och hejar. Jag hinner träna lite mer intervaller innan loppet, men jag måste också hålla mig frisk i höst.

Inför Öppet Spår i vintras hade jag en plan, att ligga på 45 min per mil. Skulle jag känna att det inte funkade så var det till att försöka hitta ett tempo som jag stod ut med i nio mil. Jag lyckades ganska bra med det jag planerat och åkte på sju timmar.

Precis då jag tänkt den tanken under min lilla nedjoggning upptäckte jag en blå grej på en stubbe bredvid motionsspåret. Det var en burkvalla, blå Swix noll - minus sju grader. Kanske var det ett tecken på en bra tanke och taktik? Eller ett pris för att jag sprungit så långt?

Det kan ha varit jag som tappat den i vintras på någon av mina skidturer... men om någon vet vem den tillhör så hör av er. Återfås mot beskrivning. ;)

OL-skor till salu

UK stl 6 (39,5). Passar tyvärr inte min häl.

Inov-8 X-talon 212 olsko med gummidobbar 
Superlätt sko för löpning i obanad terräng - trailrunning.
Lämplig för orientering och multisport.
Aggressivt mönstrad lågprofilssula av friktionsgummi ger
optimal löpkänsla. Ovandelsmaterial, slitstarkt och
vattenavstötande med förstärkningar vid utsatta slitageytor.
Vikt ca 460 gram/par
Mitt pris: 600 kr (använda max 10 ggr sedan Jukola 2011)
(Ord pris 1 380kr)

Dagens skörd

Unnade mig själv en lätt träning med skogslufs och spaning efter kantareller idag. Lite här, lite där... var på väg hemåt då jag hittade stället. Två liter mätte jag upp då jag kom hem. Jag gillar mest känslan av att hitta kantarellerna. Äta går också an.

Har insett att jag behöver använda lins då jag ska läsa kartan och använde det idag. Svårast är att få i linsen. Jag har så små ögon. Det är antagligen värt krånglet. Kanske ser jag lite bättre på kartan ändå.

Vad jag pratar om löpning

Min chef sa till mig att jag skulle läsa den här boken.
- Den handlar om vad en man tänker då han springer maraton, sa hon. Du kan ju läsa och berätta sen vad du tycker om den, du som springer så mycket.

I veckan kom tiden då jag tog upp boken. Som vanligt är jag lite trög med att börja med böcker, men så gott som alltid när jag satt igång blir jag fängslad. Lite inspirerad också. Sprang 15 km igår och 14 km i förrgår. Allt är inte bokens fel då, men...

Haruki Murukami har många bra sidor och intressanta ställningstaganden till träning. Han springer så gott som varje dag och tycker det är positivt att han måste träna, så att han inte ska bli fet. Vissa människor behöver ju inte träna utan är smala ändå. Dessutom förlänger man förhoppningsvis sitt liv och mår bättre då man håller igång. Man kan inte tvinga någon att gilla löpning utan det är något som måste kännas naturligt för en själv.

Vi tog oss ut till ett bad idag med. Sista spurten så att säga. Läste med ett öga och höll ett öga på barnen med det andra.

 

Mitt ena knä bestämmer hur jag ska träna. Opererade det för fyra år sen och sakta men säkert går det att träna mer och mer. Det måste vara varierad träning, inte bara löpning varje dag, och helst stretching efter varje pass.

Bilden är arrangerad.

Cyklingen är en träningsform som passar i sommarvärmen. Cyklade ett "hemlängtanpass" idag på 33,5 km. Det ger en kick även att cykla, men inte precis då det är motvind... Fick i alla fall se många fina fjärilar och en rovfågel på min hemfärd. Hade tyvärr inte kameran med då.

Den här sommaren har varit fylld av träning. Visst mår jag mycket bättre. Inget snack om saken.

Sol och löpning

Vad härligt att få en solig vecka innan det är dags att börja jobba igen! I tankarna finns Lidingöloppet. Löpformen känns okej faktiskt. Blev också väldigt glad av att jag hamnade vid hamnen på en restaurang med mannen igår. Tänk vad lite kan göra mycket för välmåendet! Idag har jag legat och slumrat en stund på en skön strand i Nyköping... Jobbe?!? Näe, inte än.

Det ständiga letandet

Vad mycket jag lärt mig under åren som orienterare... eller inte. Jo, kanske om jag jämför med hur jag orienterade för 30 år sen. Minns så väl början av banan från etapp 1, O-ringen -81. Första sträckan var att springa längs en stig till en kraftledningsstolpe. Topp, rakt på. Till andra kontrollen skulle jag ut på en annan stig och följa den åt vänster håll. Råkade vända till höger på stigen istället och fick ingenting att stämma. Jag frågade minst tjugo personer om råd och resonerade med mig själv en lång stund innan jag började tro på var jag befann mig.

På en annan plats på banan sa en vänlig gubbe (säkert 43 år, minst) till mig att jag skulle "passa" kartan. Vadå? Som i fotboll? Kartan kan ju gå sönder! Jag visste inte vad "passa" betydde. Jag hade lärt mig att lägga kartan i norr med hjälp av kompassen vilket är ungefär samma sak, att man vrider kartan så den passar som en pusselbit med verkligheten.

I förra veckan fick jag förfrågan om jag ville ha ett snack med 15-16 åringarna i klubben och ge lite tips om orienteringstekniken i hälsingeskogarna. Typiskt nog hade jag gått väldigt dåligt den dagen så jag kände mig inte precis som rätt person...

Vad mycket tankar det satte igång. Hur tänker man när man är 15 år? Hur tänkte jag? Var jag intresserad av att lära mig orientera bättre, att utvecklas? Jag tror att jag tyckte det var rätt så tråkigt att sitta och diskutera kartor och vägval. Tycker man det är inspirerande och kul lär man sig garanterat mer! Viljan måste komma inifrån. Det lönar sig att själv leta reda på en fiffig kompis som kan lite mer, som man ser upp till och våga fråga hur den personen gör, träna med den eller diskutera.

Utav alla de samtal jag haft genom åren med olika personer har jag plockat åt mig bra saker som jag fortfarande bär med mig. Kanske något av det jag sa i förra veckan kan ha hjälpt någon, även om det bara var en enda mening...

• Ha en plan och en sista säkra inför varje sträcka.
• Här är jag (på kartan), dit ska jag (titta upp).
• Ha framförhållning.
• Koncentrera dig extra mycket de tre första sträckorna, sen är du inne i flytet.
• Håll koll på riktningen ut från varje kontroll.
• Läs på stora detaljer först och spring till något uppfångande eller spring runt. 
• Ta det säkert och läs noggrant den sista biten in till kontrollen.
• Våga misslyckas så lyckas du.
• Hitta balansen av offensivitet och koncentration innan start.
• Tänk tillbaka på något lopp där du gått bra. Fånga känslan.

För att kunna utvecklas gäller det att förstå var man är just nu, vad man behöver utveckla, och börja där. Jag frågade minst tjugo personer om råd och resonerade med mig själv en lång stund innan jag började tro på var jag befann mig. Men det är ett ständigt letande.