![]()
Det är över tjugo år sen jag tältade flera nätter på raken senast. Vad ung jag måste ha varit då. Att en familj bestående av två vuxna och tre barn ska tälta i tre nätter är rätt så hurtigt, tycker jag. Det betyder inte att alla i familjen är så inne på att tälta egentligen... allergi och sånt har jag skyllt på. Jag har haft något emot att tälta, men jag har glömt varför, så det var dags att ta tag i det där. Det är ju inne, och framför allt skönt, att vara ute. Det finns allergimediciner.
Det är mycket grejer som ska med på en tältning: sovsäckar, liggunderlag, varma kläder, underställ, mössor, vantar, strumpor, sockor, bord, stolar, mat osv. Tältet ska upp fint med alla pinnar, som ska sammanfogas och träs i på rätt sätt. De korta pinnarna ska man lyckas banka ner i backen där man tänkt tälta. Myggorna och knotten ska helst hålla sig borta, så blåser det lite är det faktiskt bra. Kan också hjälpa att ha myggolja. Sånt där med packning och toalettbesök utomhus är man ju rätt van vid som gammal orienterare, så det är ingen större fara.
Vi bestämde inför Vansbrosimmet att åka kvällen innan för att vara ute i god tid. Dessutom verkade det som att grannarna skulle festa natten lång, eftersom det stod ett party-tält på deras tomt. Fler som uppskattar tältning i grannskapet, kul! Men att försöka sova och samtidigt höra andra människor och hög musik är inte det bästa natten före mitt livs viktigaste simtävling. Ja, okej då, simtävlingen då jag blev till räknas kanske som allra viktigast.
Nåja, efter genomtänkt packande under fredagskvällen och lördagen kom vi oss iväg på lördagseftermiddagen. Vi stannade för att äta en nyttig uppladdningsmiddag i Eskilstuna på Max. Det tog en timme extra, mycket strul i butiken kan man säga. Vi kom i alla fall vidare och i Ludvika-trakten tänkte vi oss att vi skulle slå upp tältet vid någon mysig sjö. Tråkigt nog var det många andra som hade tänkt samma sak, bara att de hade spikat upp sin sommarstuga där i stället. Vi åkte vidare och i Grangärde dök det upp en till mysig sjö där det fanns en camping. Jippi, det fanns plats på härbärget och vi kunde slå upp tältet!
Vårt tält är uppdelat i tre delar, ett stort och ett litet sovrum och ett mellanrum som man kan ha som matsal. Jag skulle sova i det lilla gemaket med min yngste son. På med understället och nedkryp i sovsäck. Jättemysigt!
Men!?! Var det inte fest i faggorna här med? Dansbandsmusik ljöd över sjön och jag är säker på att Nanne Grönwall var där och sjöng "Jag är aaaaavundsjuk..." också. Nåja, nångång efter tolvslaget somnade jag och dansbandsmusiken tonade bort.
Vaknade mitt i natten av att jag frös och var kall om näsan. Tog på mig min varma skidjacka och en mössa och kurade ihop mig intill sonen. Burr!
Nämen, den första natten hade ju gått bra! Jag kan tälta. Jag är inte rädd. Gräspollenallergin hade inte stört mig nämnvärt och jag hade ju varit duktig och tagit min allergimedicin. Lite frukost, ihoppackning och så vidare med lasset.
Vansbrosimmet gick hyfsat. Natten efter hittade vi fjällbäcksplatsen med stort F där vi slog upp tältet. Fortfarande kallt, ännu kallare, och jag låg så nära yngste sonen som möjligt med ännu flera lager jackor på mig. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Dags för vår Fjälltour! Ihoppackning och iväg igen!
Efter vår fjällvandring upp på Hundfjället började det smyga sig på någon slags olustig känsla. Ögonen stirrade rakt fram och jag ville lägga mig i ett varmt bad eller krypa ner i en mjuk säng under ett tjockt täcke. Kanke var det lyxhotellen som lockade på andra sidan vägen eller något, men, men... Iväg till en badplats för att bada och grilla lite körv. Inte tänka på hotell.
Vi hade en gammal karta över Sälenfjällen där det stod att det skulle finnas en camping vid Stöten. Vi åkte dit och turligt nog fanns campingen kvar! Lyx med jättefint servicehus och badrum att kunna gå in i, nästan som ett hotell faktiskt! Tältet slog vi upp nära en älv på en mjuk gräsmatta. Kvällssolen lyste och det blåste lite. Inga mygg... nice! Denna natt fick jag sova mellan de två yngsta barnen i det större tältet. Nu mycket kläder och filt på. Myyyysigt!
Denna natt frös jag inte. Istället vaknade jag klockan fyra av att regnet smattrade på tälttaket. Några myggor hade satt sig utanpå sovtältets fönster och satt och tittade hungrigt på oss. Inget att göra åt varken regnet eller myggorna, bara att sova vidare.
Regn och åter regn. Upptäckte att det inte gick att äta frukost i vår matsal denna morgon. 3000 mm vattenhållbarhet på tältduken - glöm det! Drippelidropp... Det blev picknick i sovtältet där myggen fick sitta snällt och vänta på utsidan. Efter en varm dusch i servicehuset blev det att vika ihop ett blött tält.
Vi tänkte ju att vi skulle hinna en sväng till Norge och titta också. Kul att komma till ett annat land för barnen, eller hur? Norge - here we come! Vi åkte över gränsen till Trysil, men inte så stor förändring jämfört med Sverige, tolv grader och duggregn här också. Nu hade vi i alla fall besökt Norge, tillagat lite mat vid en fin sjö och då var det väl dags att styra kosan hemåt? Ja. Next stop: Burger King i Eskilstuna (inte Max).
Jamen det här med tältning var väl inte så farligt? Det är faktiskt bra att tälta på sommaren, om det inte regnar vill säga. Barnen tycker det är spännande och det är ungefär som att ha en lekstuga. Kramar i massor fick vi ge varandra, både för att vi (jag) frös och för att vi sov så nära varandra. Beröring är rena hälsokuren. Vad vi kommer att växa som människor!
Min högra kind hade i alla fall vuxit. Sex stycken blossande myggbett upptäckte jag dagen efter, men det är smällar man får ta. De försvinner till nästa äventyr... Med husvagn.
